Fast i dåliga beteenden!

Har nu gått mer än en månad sedan jag flyttade från Catarina och vi har kommit så pass långt att vi nu pratar med varandra som civiliserade människor och det är ju bra. Blev inget bra uppbrott och jag var på riktigt dåligt humör ett tag. Som jag nämnde i ett tidigare inlägg så beror mycket på bristande kommunikation där den ena parten tycker att den andra gör fel men har inte förmågan att säga att det är fel vilket skapar missuppfattningar och misstro. Den andra parten är en trög buffel (och ni kan säkert gissa vem det är). Hursomhelst så pratar vi i alla fall och jag har fått 8000 anmärkningar på allt som tycktes vara fel. Och ja mycket av det stämmer men då kommunikationen har varit bristfällig och jag inte är en tankeläsare så tog jag minsta motståndets lag och det blev fel. 

Detta ställer mig i ny dager för nu måste jag göra någonting åt de olater som jag har samlat på mig under åren och det är inte det lättaste eftersom de nu är en del av mig. Men jag har negligerat Catarina på många sätt vilket har fått henne att känna att jag bara bryr mig om mig själv (vilket inte stämmer, inte ens jag lyssnar på mig själv) I vart fall ändå så måste jag nu jobba med mig själv och fila ner de kanter i mitt sätt som hon tycker är fel och vilket inte kommer att bli lätt för mig.

Men det är lättare som sagt att prata med varandra nu, ser henne på ett annat sätt och med betydligt större respekt. Jag säger inte att hon har rätt i allt hon har hävt ur sig men jag förstår i alla fall nu vart problemet ligger. Vi pratade om en hel del över telefonen i natt och samtalet avslutades med att hon tyckte att jag skulle ta upp mina gamla hobbies igen "Skriva/rita" hon sa skriv en dikt.

Nu är det länge sedan jag gjorde någonting sådant och dikter är svåra att skriva om de inte skall låta bögiga, den är här i alla fall och ni får avgöra om den duger. Lämna gärna en kommentar!

I den komplicerade delen av ens sinne,

finns inget utrymme för drömmar

önskemål i form av ett minne,

väver livet i invecklade sömmar.

Indirekta konsekvenser,

ett liv av ständig smärta,

sliter hårt på både själ och hjärta.

En önskan att passa in, en dröm att vara omtyckt,

att vilja vara din och känslan av att livet skall vara evigt tryggt.